Detta är ett inlägg som delvis riktar sig till de som har problem med att jag är en nörd och delvis till alla andra nördar där ute.
Vissa älskar sport, bänkar sig troget framför tv:n med dricka, snacks och kompisar. Eller kanske de går och ser matchen live. De tar på sig något som bringar tur, t.ex. strumpor, keps, tröja kalsonger eller dylikt. De skriker och hejar på sitt favoritlag. Det finns dom som älskar djur. De har en hund eller katt eller kanske en fågel. De älskar sitt djur obeskrivligt mycket. De går på utställningar, är med i klubbar, tävlar och kanske läser tidningar som har med sitt husdjur att göra. En del gillar racerbilar . De samlar på racerbilar i miniatyr, kollar på tävlingar på tv och live. Kanske gillar dom Michael Schumacher, de ser upp till honom och vill bli som han. De har affischer med racerbilar på väggarna och de drömmer om att en dag få tävla i formel 1 själva.
Jag älskar Annika Norlins musik. Jag går på alla konserter jag kan, köper varje skiva. Lyssnar på musiken varje dag, lär mig texterna. Köper bandtröjor, läser hennes blogg och hänger med i det som händer. Hennes musik betyder så oerhört mycket för mig, det är en av sakerna som gör mitt liv meningsfullt. Jag får vara en del av ett sammanhang och en gemenskap där jag känner att jag faktiskt ÄR någon. Mitt hjärta slår för musiken, för mig är det som att äntligen komma hem till något som jag har saknat så länge. Jag är en nörd och många andra är det också. Det är inte särskilt märkvärdigt men det ger människor en mening med livet.
Jag må vara en nörd men det är du också!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar