Jag är en vinnare.

Nu har det varit tyst från mig ett tag, men här kommer ett nytt blogginlägg, en ny uppdatering från mig.

Så vad händer i mitt liv? Ja, inte mycket kan jag säga. Jag är sjukskriven, springer från det ena sjukhuset till det andra på läkarbesök, psykologsamtal och annat. Jag går regelbundet till min läkare Björn i Alvik för att följa upp min medicinering för ADHD och depression. Jag går till en kurator på samma ställe som hjälper mig i min kontakt med kommunen. Sedan går jag också på Borderline-enheten på KS för att förhoppningsvis få påbörja en DBT-behandling främst pga min Borderline och det posttraumatiska stress-syndrom (PTSD) som jag har. Just nu går jag hos en psykolog där som ska bedöma om jag är redo för DBT:n. Jag hoppas verkligen att jag får börja med den behandlingen!

Häromveckan var jag också hos min läkare Josef på Mfk (mottagningen för könsbytesutredningar) på Huddinge för att se om vi kan ta upp utredningen nu efter att den har legat på is ett par månader pga att jag har legat inne för sluten psykiatrisk vård. Förhoppningsvis kommer den tas upp igen efter sommaren.

Nu är det ca två veckor sedan jag blev utskriven från S:t Görans sjukhus. Det känns förvånansvärt bra faktiskt, antagligen för att jag har haft en hel del inplanerat sedan utskrivningen och därmed inte hunnit känna och tänka efter så mycket. Men nu är det lugnare, nu har jag inte så mycket för mig och det manar också till eftertanke och tid till att reflektera och känna efter. Det känns läskigt att faktiskt ha tid till att känna efter hur jag mår EGENTLIGEN. På ytan och utåt sett så ser jag nog ut att må bra, att jag är stabil osv. Men jag tror att under ytan så är det inte lika självklart, jag vacklar fram och tillbaka, faller tillbaka i gamla destruktiva tankemönster och ibland även beteenden. Jag vill dock framhålla att jag faktiskt inte låtit tankarna ta över, jag har inte låtit dem ta överhanden även om det har varit nära ett par gånger, men jag har klarat det och för varje gång jag lyckas stå ut när jag har dessa fruktansvärt intensiva jobbiga känslorna så känns det som en seger, det ÄR en seger.

Förut var självmord ett alternativ för mig, en sista utväg när det blir för jobbigt, när allting fallerar och jag ligger i tusen bitar på golvet. Den utvägen tog jag till många gånger, för många gånger. Jag har försökt ta livet av mig på alla möjliga sätt (uppenbarligen har jag inte lyckats med det och det är jag glad över idag) men det har alltid slutat på sjukhus och psyk. Nu är inte självmord ett alternativ för mig längre, det finns inte där, jag vill inte ta till den utvägen något mer. Jag vill inte dö så det känns jäkligt dumt att riskera att göra det.

 För ett par veckor sedan var det inte självklart att jag skulle leva pga att jag tagit så många överdoser. Det blev en väckarklocka för mig, jag är inte odödlig, min kropp orkar inte hur mycket som helst. Det blev någon slags vändpunkt för mig. Under en veckas tid satt jag dödsdömd inlåst på en psykiatrisk avdelning, med dödsångest, jag var så jävla rädd.

Så nu sitter jag här, jag lever och andas. Jag har en helt fantastisk sommar framför mig med en massa jobb på festivaler som kommer att bli hur roligt som helst, häng med vänner och chill i solen. Och i höst ska jag tillbaka till skolan och slutföra min utbildning, känns gött trots (eller tack vare) allt!

Tjarå!

Fri som en fågel

Nu är jag utskriven från avd.51 på S:t Görans sjukhus. Väljer att inte kommentera det.

Så vad gör jag nu när jag är ute i friheten igen? Jo, det som folk gör mest faktiskt. Går och fixar bankärenden, handlar en ny kalender, lagar och äter mat, dricker lite Bailey's och chillar ute på balkongen. Pysslar och donar lite lägenheten, styr upp lite träffar med kompisar, hjälper till att affischera för humormaffian på stan. Går runt inne på hemköp med kombon och diskuterar den kommande Pridefestivalen. Glömmer leget hemma, ser ut som fjorton och får inte köpa energidryck. Blir lite sur över det, går hem istället och äter fiskpinnar. Sätter upp en affisch i rummet, plockar disk och lyssnar lite på musik. Får kvällsångest, pendlar fram och tillbaka i måendet, chattar med en god vän. Spelar lite gitarr för att lindra ångesten, den går över. Tar en tablett för att vara helt säker på att den faktiskt lindras eller försvinner. Det gör den.

Tänker på framtiden, senare ikväll, imorgon och framöver överhuvudtaget. Imorgon ska jag träffa min läkare Björn, vi ska ordna med min medicinering och lite sånt. Framöver tänker jag på sommaren, hur den kommer att bli eller hur jag föreställer mig att den kommer att bli. Den kommer nog att bli väldigt bra tror jag, det känner jag på mig. Ska jobba på en del festivaler, det är något som jag älskar. Jag älskar också att jag får vara vid liv i sommar vilket inte var en självklarhet för bara ett par veckor sedan. Nu är jag så glad och tacksam för tiden jag får och jag lovar att jag kommer göra allt jag kan för att ta vara på den på bästa möjliga sätt.

Chillar på balkongen, röker och lyssnar på musik.

Sätter upp affischer i mitt rum.

Chokladterpi är den bästa terapin!

Knarkar Rumble som en dåre.

Uppdrag: festivalsommar

Försöker styra upp min sommar, det är en del festivaler som jag har sökt till för att jobba som volontär. Vissa vet jag att jag kommer att jobba på för det är redan klart, några väntar jag svar från och någon festival krockar lite med en annan vilket jag funderar på hur jag ska lösa.


Hursomhelst, så här ser upplägget ut (än så länge):


Juni:
25/6-1/7: Peace & Love (Peace & Love Army, område: Scen).


Juli:
31/7-4/8: Stockholm Pride (i princip klart)


Augusti:
3/8-5-8: Stockholm music & arts (ska skicka iväg ansökan, krockar med Stockholm Pride)


9/8-11/8: Way Out West (Väntar på svar)


24/8-25/8: Popaganda (en självklarhet, ingen sommar utan Popaganda!)

För vi har tagit studenten!

Världens bästa mattelärare "Monkan" sjunger Kelly Clarksons "My life would suck without you" på vår studentskiva, titta och njut!

Friday night

Fredagskväll och jag borde vara ute och ha roligt med vänner, istället ligger jag i en säng tillhörande landstinget. Förhoppningsvis blir det inte så länge till...

Idag har jag varit på KS och träffat en psykolog på Borderline-enheten, han verkar vara bra! Jag fick "veckokort" där jag ska skatta mitt mående tre gånger per dag för att se om det finns något mönster, detta är som en förberedelse inför DBT-behandlingen som jag förhoppningsvis får börja med snart!

Annars har jag spelat gitarr, kickat ass i pingis och gjort armband. Jag har också styrt upp lite med papper och shit som kommunen vill ha från mig (typ läkarintyg osv) så det har varit en rätt produktiv dag för mig!

Imorgon blir det häng med polare och senare på kvällen så är det födelsedagsfest för Midde som är hemma från London nu, det ska bli så jävla härligt och se henne igen, fatta vilken kram hon kommer få av mig när vi ses! Kanske fäller jag en och annan tår också, det är inte helt omöjligt!

Just nu har jag lite negativa tankar som far omkring i skallen men jag motar bort dem så gott det går, nu jävlar ska dom bort!

Nåväl, det var allt för mig för den här gången!

Mindfucked.

De senaste dagarna har varit rätt jobbiga, vaknade imorse och trodde att det var måndag, jag har knappt nåt minne från igår trots att jag var helt "clean". Det var obehagligt... Men nu mår jag bättre. Läkarna visste inte vad det var för fel på mig och än mindre än jag. Vet inte riktigt vad jag ska göra, jag får väl helt enkelt köra på som vanligt och hoppas att det aldrig kommer tillbaka, det var så jävla läskigt... Nu är det bara komma upp på banan igen och köra på! Känns skönt att jag har fantastiska vänner som står ut, stöttar mig och ger mig styrka, ni vet vilka ni är.

Om ni undrar vad jag har gjort den senaste tiden så kan jag berätta med lite bilder här nedanför!

Jag hoppade llte på kryckor i början på förra veckan.

Jag köpte en ny tandborste.

Jag var ute på promenad.

Jag köpte saltlakrits.

Träffade en asgullig katt hemma hos Anna!

Jag snodde en affisch på stan!

Hamnade i ett gipsrum.

Fick ett rosa gips!

För vi har tagit studenten!

Var på min klass studentskiva idag på Porslinsfabriken vid S:t Eriksplan, jag fick njuta av en middag bestående av tre rätter, vilket var supergott! Det hölls en massa fina tal, nomineringarna vällde klasskamraterna och ibland utbrast vi i spontan sång. Det var så härligt att få träffa min klasskompisar igen (har inte träffat dem sedan höstlovet förra året). Jag kom utklädd till djungelman, andra var jägare, djungelkvinnor, leopard, pilgiftsgroda osv.

Det enda som sög lite var att jag bara kunde stanna till 22 och avstå helt från alkohol men det var värt, det viktigaste var att jag fick träffa min klass, ha roligt, kramas och skratta och det har jag gjort! Så nu kan jag gå och lägga mig i sängen med en skön känsla i kroppen.

Tack klassen för att jag fick träffa er idag, vi ses på utspringet!

Elina och jag.

Jemina Och Straaten.

Amanda och Disa!

En suddig bild på mig.

Gurra!

Finisar!

Pers shyssta rumpa!

Stefan, Elise och Elina.

Jemina och jag!

Supersöta Malin!

Elise och jag!

Straaten och jag!

Jag och Disa!

Fina Disa!

Elina och Elise!