Psycho...?

Fredagen som var blev inte som jag hade tänkt mig eller som jag hade velat att den skulle bli. Inte de sista timmarna av den i alla fall. Dagen började bra, åkte till Liljeholmen för att lämna tillbaka en bok på biblioteket och mötte sedan upp Tekla för att gemensamt åka hem till mig och hänga. Det var riktigt trevligt, vi drack kaffe/te, åt kakor, hängde i soffan, lyssnade på musik och snackade. Efter det drog vi till Brommaplan där jag fick uppdraget att köpa något slags vin till en av Teklas vänner som fyllde år.

På kvällen smög ångesten fram och till slut utan att jag knappt märkte det själv så hade den mig i ett stenhårt grepp. Jag försökte mota bort den men det gick inte. Eftersom min impulskontroll var i princip obefintlig så drog jag i mig alldeles för mycket tabletter. Jag ångrade mig nästan på en gång och hörde av mig till Kim som ringde ambulans. Ca tio minuter senare stod det ett gäng poliser i min hall och höll ett stadigt tag om lilla mig som var rätt påverkad av medicinerna jag hade tagit.

Sedan kom ambulansen och de tog mig till akutmottagningen på S:t Görans sjukhus. På akuten gick allt åt helvete. Jag blev väldigt agressiv, ville inte vara med. Ville ingenting, ville inte vara någonstans. Jag ville bara försvinna. Jag började att dunka huvudet i gallret som satt fast på sängen. Till slut hade jag fyra poliser och ett X antal mentalskötare som höll fast mig. Det hela slutade med att jag blev fastspänd i en bältessäng, en läkare kom in och gav mig en spruta, det funkade inte. Jag var lika våldsam och destruktiv för det... Läkaren kom lite senare och gav mig en till spruta med Stesolid. Det fungerade inte heller. Jag lyckades ändå slå mig själv i huvudet med händerna trots att jag var fastbältad. Då kom läkaren in igen och gav mig en spruta med Haldol. Då blev jag lite lugn.

Klockan sex på morgonen kom jag ner till S:t Görans psykakut då fick jag också komma ur bältessängen. Jag gick till rökrummet och tog en cigg. Det satt en gammal man där inne och han kom genast fram till mig när jag hade tänt ciggen och försökte ta den ifrån mig, han hade sina händer bokstavligen i mitt ansikte. Jag sa åt honom att det var min cigg och att han skulle sluta, då försökte han ta min glasögon istället. Jag lyckades ta mig ut från rökrummet och gick in till mitt rum igen för att äta mackor och dricka kaffe. Då kommer han helt plötsligt in i mitt rum och sätter sig på huk mot väggen bredvid mig. Till slut fick jag tag på personal som kunde föra ut honom därifrån. Riktigt obehaglig människa det där...

Igår kom jag till Danderyds sjukhus igen, nu är jag inskriven på PIVA/avd130 som är en psykosavdelning. Jag är nog inte psykotisk (inte vad jag vet i alla fall...) utan jag är antagligen här för att det inte fanns plats någon annanstans. Igår fick jag också besök av Tekla, alltså den människan (just saying!) hon är fantastiskt fin, ställer upp oavsett vad, finns alltid där för en och hjälper en med det hon kan. Så, tack Tekla!

Imorgon ska jag träffa läkaren här, jag har LPT och jag får bara gå ut och röka med personal (alltså inga promenader eller sånt). Jag får se vad läkaren säger imorgon, om de vet ungefär hur länge jag blir kvar osv. Men det får vi se som sagt.

Ps. Detta inlägg är inget inlägg som är till för att typ "hej titta på mig, jag vill ha uppmärksamhet och att ni ska tycka synd om mig!" utan det är för att det är det som händer i mitt liv just nu och jag ville bara dela med mig av det.

Ha det bäst alla fina!